litedittlitedatt

Jag tycker om att ha kontroll, och senast i söndags tappade jag den, fick ett sammanbrott men igår kväll fick jag tillbaka den igen (kontrollen asså). I söndags då, när jag kom hem, hade ju Ma-ma-magnus kissat i soffan och just det att inte veta om han är sjuk (och inte säger han ju det heller för han är ju trots allt en katt) och sen inte att veta om det kommer att få rent soffan så pass att han inte kommer slå en 7:a där igen gör mig en aning eller ja rätt hispig. Men iallafall igår kväll när jag såg en ljusning på det hela kom fröken Kontroll tillbaka och satte sig på min axel igen. På jobbet så gör jag hellre saker som måste göras själv för då har jag bara mig själv att skylla om något skulle gå galet (vilket det sällan faktiskt gör, peppar-peppar). När det gäller att ut och resa så vet jag inte hur många ggr jag kollar att allt är med, och att packa väskan dagen innan och sen dagen efter inte minnas var man har packat ner är helt värdelöst. Dvs. ingen kontroll alls vad som glömts. Att göra saker utan någon planering (som att åka någonstans utan riktigt veta var det kommer sluta.) är också något jag har lite svårt för, jag vill veta vad jag kommer lägga ner mitt huvud på kvällen. (Eller det kanske bara har med ålder att göra, men vad jag minns så har jag alltid varit sådan, tror jag.) Vet inte hur många ggr jag kan kontrollera att jag har mobil-nycklar-plånbok i väskan när jag ska någonstans eller kliva av tåg, buss etc. MEN som tur är så har jag Mr.T som ofta säger "Det ordnar sig, det löser sig."

Dagens jihuu: Ny värsta tvättmaskinen i tvättstugan och Magnus har inte kissat i soffan idag heller (blev visst två jihuu).