litedittlitedatt

Har haft en helt otroligt bra dag idag, allt har bara flyttit på, inga bekymmer och en speedad och glad fröken L. och det smittar ju bara av sig. Allt var helt underbart tills... Jag blev kallad LILLA VÄNNEN och inte sades det men en snäll klang utan med en nedvärderande klang. Trodde att jag skulle explodera, MEN eftersom jag inte är så där jätte bra på att bita ifrån och inte vill ha en taskig stämning så log jag ett falskt leende och gick därifrån. Sen tror jag att jag hamnade lite i chock också. Efter att ha tagit några rejäla djupa andetag och räknat tyst för mig själv och undvikit personen i frågan var det dags för mig att lämna över fröken L. i andras händer och att gå en runda på stan. Klev in på Lindex och tänkte att jajamen den där knallröda bysthållaren måste jag bara ha eftersom det trots allt snart är jul och något kan man väl få unna sig en onsdag. Men hallå mår någon bra av lampskenet i provhytterna på Lindex (och en massa andra affärer också för den delen)? Visst jag förstår att man måste ha lampor på i provhytter men fasen jag vill inte se minsta lilla skavank och visst vet jag om att jag har en jäkla massa skavanker men de blir så jäkla mycket påtagligare i det där likblåa skenet. Drog på mig kläderna och köpte mig ingenting inte ens ett par nya trosor efter att jag tagit sönder favoriterna i morse. Inte blev jag på bättre humör av att det regnade heller, allt blir ju så jäkla kluddigt när det regnar och man har glasögon. Nä jag är inte alls sur och bitter, jag är bara en gnutta putt...

Dagens låt: Fredde Wadling - Blott en dag