POLis
Igår gick jag och Mr.T och la oss i hyfsat vettig tid (eftersom det var dags att arbeta igen), till en början var det lugnt och stilla med sen efter en stund blev det ett jäkla liv och skrikande och vips- 2 polisbilar, vips-3 polisbilar, vips- 4 polisbilar, vips- 5 polisbilar. Varför? Vet ej! Ingen knivhuggning (vad vi vet) som det brukar förekomma i vårt neighbourhood. Lugnet la sig men bara så att ni vet så finns det kapacitet i poliskåren en söndag.
Jag tycker om snö, har inget emot den, förutom när det gäller att ta sig fram på cykel när den förekommer, nu är det ju inte så mycket snö kvar ju men den som finns kvar har muterat sig till IS. Efter en natt med lite och dålig sömn pga. polisrazzian, så fick jag för mig trots att hjärnan verkligen letade efter minsta lilla fel på kroppen för att slippa träna, så gränslade jag iallafall Stellan och vi begav oss mot simhallen. Gick ju alldeles strålande tills jag mot mitt undermedvetna tog vägen genom Linnéparken, ISbana. Brukar väl ta en så där 30 sek. att ta sig igenom men idag gick det säkert på 3.30. Slirigt och jag cyklade med livet som insats. Passet gick mot all förmodan bra och trots en massa kids och annat kreti och pleti i dusch och omklädningsrum begav jag mig hemåt. Gick inget vidare, höll på att vurpa 2 ggr. Dock inte när jag cyklade utan vid övergångsställ gående och på övergångsställ gående. (Akta dig för de vita strecken, de är onda.) Kom helskinad hem till ett färdigdukat bord (med mat på). Fint det!
Dagens: Hemma-man is the grej! (Sen att jag diskade och dammsög hör inte till saken.)
Jag tycker om snö, har inget emot den, förutom när det gäller att ta sig fram på cykel när den förekommer, nu är det ju inte så mycket snö kvar ju men den som finns kvar har muterat sig till IS. Efter en natt med lite och dålig sömn pga. polisrazzian, så fick jag för mig trots att hjärnan verkligen letade efter minsta lilla fel på kroppen för att slippa träna, så gränslade jag iallafall Stellan och vi begav oss mot simhallen. Gick ju alldeles strålande tills jag mot mitt undermedvetna tog vägen genom Linnéparken, ISbana. Brukar väl ta en så där 30 sek. att ta sig igenom men idag gick det säkert på 3.30. Slirigt och jag cyklade med livet som insats. Passet gick mot all förmodan bra och trots en massa kids och annat kreti och pleti i dusch och omklädningsrum begav jag mig hemåt. Gick inget vidare, höll på att vurpa 2 ggr. Dock inte när jag cyklade utan vid övergångsställ gående och på övergångsställ gående. (Akta dig för de vita strecken, de är onda.) Kom helskinad hem till ett färdigdukat bord (med mat på). Fint det!
Dagens: Hemma-man is the grej! (Sen att jag diskade och dammsög hör inte till saken.)
Kommentarer
Trackback
